Utvärdering 1 månad

På söndag har jag ätit SSRI i en månad och jag tänkte skriva lite om hur jag upplevt det. Självklart är det väldigt individuellt hur man påverkas.

* Alla insättningssymtom har gått över tror jag, som muntorrhet, illamående, skakighet och jag känner mig som vanligt.
* Jag är mycket gladare. Det är så svårt att sätta ord på känslan men det är lite som att ett mörker har lyfts bort från mig. Självklart kan jag fortfarande bli arg, ledsen, trött och grinig – men det är inte som att världen rasat samman. Jag kan se mer med distans på känslorna och låter dem inte ta över mig på samma sätt.
* Jag tror inte att jag gråtit något, men jag kan ha glömt? Obs gråter väldigt mycket och lätt vanligtvis. 
* Nu är jag väldigt personlig men den största förändringen är nog den i min relation till Gustav. Jag har ofta fått känsloutbrott som gått ut över honom. Känslor som jag knappt kunnat hantera och som skapat stora problem mellan oss. Sedan jag började med min medicin har vårt förhållande blivit så mycket bättre, lugnare och jag är inte lika irriterad, vilket speglas på Gustav och det blir en jävligt bra spiral där vi har kul tillsammans och visar kärlek. 
* Ok. Vi har förvisso varit på en amazing resa tillsammans vilket så klart gjort att jag mått skitbra och kryddat relationen. Å ANDRA SIDAN – hade jag ens pallat att resa utan tabletterna? 
* Det negativa är att jag fortfarande känner nästan lika starka känslor av panikångest inför många sociala saker, det har inte försvunnit. Ett långt arbete som ligger framför mig för att bli av med det… Så även om jag är gladare generellt är jag lika lättstressad som tidigare vid tillfällen när jag måste prestera. 

Sammanfattning: Är extremt glad att jag vågade testa antidepressiva tabletter, trots ett halvårs oro och tvekan innan. Trodde inte att det var möjligt, men jag känner mig markant gladare och mer hoppfull. Nu vill jag verkligen ta tag i allt som måste tas tag i. Går inte att göra över en natt, men första steget är att våga drömma och att hitta styrkan i sig själv. Sedan kan det vara placebo att jag så gärna VILL att tabletterna ska funka och att det varit en lugn månad med julledighet, så den riktiga utmaningen blir att ta sig igenom januari och februari – pank och frusen… =p Klarar jag det utan den sedvanliga vinterdepressionen så är i alla fall NÅGOT förändrat till det bättre.

Till er som gått runt i månader och känt er ångestfyllda och nedstämda så ofta att det blivit vardag. Till er som vaknat med en oro i kroppen på mornarna… som vant er vid att ha en smärta i bröstet… Som tycker att saker som annars brukar vara roligt, mest känns som en jobbig ansträngning. Som kämpar er igenom vardagen och försöker hålla skenet uppe, men som då och då rasar samman. Där tårarna aldrig finns långt borta. Där tröttheten ligger som en filt över er, men ni ändå inte kan somna på natten. 

Till er vill jag säga: Boka tid på vårdcentralen. Kräv terapi. Och var inte rädda för att testa SSRI. Det är värt ett försök.

eb6cd5e8a47911e2899a22000a9f4dc8_7_large1

3 svar på ”Utvärdering 1 månad”

  1. Man ska nog tänka på allt inte kan bli bättre av tabletter, terapi och medicin är en bra kombination.

  2. Det går ju att öka dosen också. Jag blev också markant gladare direkt, men det var inte förrän jag höjde dosen som jag fick verkligen fick ordning på ångest och panik.

    Sen håller jag inte alls med om att allt inte kan bli bättre av medicin som någon kommenterat innan mig, lider man av en kemisk obalans i hjärnan kan man bli helt frisk utan terapi.

  3. Otroligt skönt att medicinen hjälper dig att må bättre! Som alltid med din blogg så tycker jag att det är så skönt att du är ärlig med dina läsare om sånt här, så att alla tabu kring psykisk ohälsa förhoppningsvis är utrotade en dag. Kram på dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *